3. Berätta om din bästa vän.

Min bästa vän är utan tvekan min syster. Hon som är född ett drygt år före mig. Hon som jag ofta tänker på som en lite klokare version av mig själv. Väldigt vacker, väldigt klok, känslig och alltid där. Från dag ett har hon säkert fått stå ut med en hel del för gud ska veta att jag inte alltid har varit en enkel lillasyster.

Framförallt så tror jag inte att jag någonsin skrattar så mycket och så fritt som med henne.

För så är det med de personer som känt en hela livet, som vet om allt det dåliga, allt det bra och allt där emellan. Man är aldrig så fri, aldrig så fast, som med dem.
17.12.2011 kl. 13:10

Risken med att göra en kalkon

Idag är inte bara lördag, dagen då jag lämnar hemmet för att gå på jobbet julfest utan även dagen då jag tillagar min första kalkon. Vilket är lite lustigt med tanke på att jag själv endast äter vegetariskt nuförtiden. Så jag tänker inte heller provsmaka för att veta vad jag bjuder mina arbetskamrater på.

Om man sedan plussar på den läckra tomtedräkten jag och några till ska bära så är känslan just nu enbart obekväm. Men det lättar säkert senare in på kvällen.
17.12.2011 kl. 13:04

2. Berätta om staden som du bor i.

Okej, en snabbis om var jag bor. Klicketiklick.

En gammal, liten stad i en ny större stad. Väldigt vacker men lite skamfilad på sina ställen. På sommaren är den underbar, på vintern kan den vara makalöst vacker. Just nu är den bara grå, regnig, smutsig och ganska trist. Men jag älskar den, jag kan inte lova att jag alltid kommer att bo här men jag kommer alltid återvända, senast till graven.

Det finns två platser i mitt liv som är hemma på ett eller annat sätt, livet ut. Den ena platsen är Stockholm, svår att göra sig av med. Den andra platsen är Ekenäs, den lilla staden, den gamla staden men också allt omkring. Torget där vi gått, vattnet som vi seglat på, sommarstället som vi åkt till, ön vi alltid återvänder till.

15.12.2011 kl. 22:03

badkar för jätte små bäbisar, som aldrig växer

Jag menar, det HÄR, måste ju ändå vara en av de mest onödiga prylarna man kan införskaffa när man väntar barn.

För ifall de ens är så små att de skulle kunna få plats under kranen så är det en extremt kort tidsperiod som dom får plats där. Helt galet om du frågar mig.
15.12.2011 kl. 21:46

De små livens varierande grad av minne

Saker du önskar att de inte skulle komma ihåg klockan sju på kvällen när du precis kommit hem från jobbet:

"Mamma, minns du du sa vi sku baka peppalkakål nu du kom hem mamma, minns du?"

Nej, det minns jag inte. Skulle ju vara en otroligt dum sak att lova det.

Men så finns det ju saker som dom inte minns. Som att jag lovade att vi skulle baka pepparkakshuset imorgon (idag då).
14.12.2011 kl. 15:48

Den stora poeten

Ligger i vår säng med en väldigt pigg treåring som inte alls har lust att sova. Vi har läst igenom halva biblioteket av barnböcker, själv vill jag inget annat än att läsa det sista kapitlet i Bitterfittan innan mina ögonlock slår igen.

"Mamma, dä e bala liten text, plata den mamma" säger lillkillen och pekar på min bok.

Så jag sätter igång med högläsning ur min bok. Efter några rader tröttnar lillkillen, ber efter penna och papper och deklarerar:

"Ja ska skliva nu, liktäl!"

"Liktäl? Menar du dikter?"

"Ja, plecis. Diktäl. Nu sklive ja, diktäl diktäl"

Och så satt han där och såg viktig ut och skrev dikter som vi sen adresserade till min syster och kärleken Ronja.
13.12.2011 kl. 11:11

1. Berätta om dig själv.

En stormig* dag i slutet av oktober 1984 kom jag till världen på barnmorskeinstitutet i Helsingfors. Jag föddes, som jag förstått det, oplanerat in i en familj bestående av en mamma, en pappa, en halvbror, en halvsyster samt en helsyster född ett år och en månad före min ankomst.

Sägnen säger att jag redan var utnämn till pojke och att mitt namn skulle bli Anton. Ja det gick som det gick och istället kom det en flicka som fick namnet Anna.

Strax efter min födsel så påbörjade min familj vandringen mot väst. Vi gjorde ett första stopp i Kyrkslätt, där vi mellanlandade, tappade en bror och flyttade vidare mot Ekenäs. Här parkerade vi oss i några år, tappade en syster och flyttade över Östersjön till landet i väst och landade i Stockholmsförorten Enskede. Nu var det bara mamma, pappa, jag och systern (hon som föddes ett år före mig och som än idag är min absoluta bästa vän). I två år stannade vi där och där upplevde jag också de lyckligaste åren i min barndom. Jag fick bo i ett rosa hus, jag fick låna en katt, jag var otroligt kär i grannpojken och jag hade den mest underbara läraren som hette Iris. Och jag blev aldrig mobbad för att jag pratade som mumintrollen eftersom underbara Iris pratade på samma sätt.

Sen var den tiden slut, familjen som vi lånat det rosa huset och katten av kom hem och vi flyttade ut till Värmdö till ett stort vitt hus. Fick gå i en röd liten skola, hade ingen grannpojke och blev mobbade för hur vi pratade. Några månader senare pratade min syster perfekt rikssvenska medan jag själv varje torsdag gick till talpedagogen Gertrud för att lära mig säga tjugo och sju korrekt. Tre år senare skiljde sig mina föräldrar och vi började flytta runt igen***. Kort sagt kan jag säga att dessa år formade den lite mer olyckliga delen av mig själv.

Efter en ganska stökig högstadieperiod och en extremt frånvarande gymnasieperiod så tog jag studenten, packade jag ihop mina tillhörigheter, flyttade tillbaka till den lilla småstaden i Finland och grät i några månader och undrade hur fan jag hamnat här.

Tre år senare blev jag färdig keramiker, flyttade till Åbo, inledde studier i formgivning och kände mig fortfarande ganska vilsen.

Ett drygt år efter det föddes storebror, i ett stormigt Åbo**. Vi (speciellt jag) vantrivdes i Åbo så vi flyttade tillbaka till Ekenäs. Och någonstans på denna väg lugnade allting ner sig. Lillebror föddes, vi flyttade igen fast nu i inom samma stad, bara till större bostad.

Någonstans här på vägen växte jag upp och blev den jag är idag. Känslosam, skrattande, blyg, reserverad, hård, glad och ganska bra.





*Vad vet jag, kanske det duggregnade
**Det stormade på riktigt den här gången
***Tapedagogen Gertdrud hade inget med saken att göra
12.12.2011 kl. 13:21

Kvinnliga tår och manligt skavsår

Ska försöka lägga ut en längre text om det här när ungarna sover, inte slår ihjäl varandra och  då den mindre inte luktar suspekt från blöjan.

Men jag läste Utan förra veckan, och blev väldigt starkt berörd. Nu läser jag Bitterfittan och blir igen berörd, omtumlad och fundersam.

För medan jag läser böcker som denna så känner jag samtidigt hur jag böckerna igenom får små slag på näsan. För hur jag än vänder och vrider på det så känns det som om det finns så förbannat många kvinnliga tår man kan trampa på. Och samtidigt som jag vill ta in den sanningen, försöka att känna sympati, empati och systerskap så kan jag inte hejda en liten del av mig som bara vill trampa vidare, en del som helt enkelt inte orkar med alla ramar som vi bygger upp.
12.12.2011 kl. 09:51

To do

Lånar en lista av Esmes mamma, gissar att det här är lite som min löpning just nu, behöver en lista att pricka av för att det ska hända något.

Så fram till dopparedagen ska jag beta av denna:

1. Berätta om dig själv.
2. Berätta om staden som du bor i.
3. Berätta om din bästa vän.
4. Berätta om en person som du beundrar.
5. Berätta om vem du var för ett år sedan.
6. Berätta om bloggarna du läser.
7. Berätta om ett av dina favoritfotografier.
8. Berätta om ett av dina favoritplagg.
9. Berätta om en av dina favoritlåtar.
10. Berätta om vad som finns i din väska.
11. Berätta om hur dina framtidsdrömmar ser ut.
12. Berätta om någon som du saknar.
13. Berätta om din favoritsak i ditt hem.
14. Berätta om ett fotografi som någon annan tagit på dig.
15. Berätta om en av dina favoritböcker.
16. Berätta om hur du var när du var liten.
17. Berätta om hur en perfekt dag ser ut för dig.
18. Berätta om en plats du absolut vill besöka innan du dör.
19. Berätta om en vän som bor långt bort.
20. Berätta om vad du önskar dig i julklapp.
21. Berätta om någon som du älskar.
22. Berätta om något som du är beroende av.
23. Berätta om ditt bästa julminne.
24. Berätta om fem fina saker som har hänt under den här decembermånaden
12.12.2011 kl. 09:43

Släck lysrören people

I rent infall inhandlade jag röd hårfärg (ekologisk och örtig, vad kan gå fel där?) tidigare i veckan. Tror det säljande namnet var Flamröd.

Nu till problemet. Färgen blev väldigt snygg i dämpad belysning, jag menar alltså riktigt snygg! I dagsljus helt okej, kanske lite over the top men fortfarande helt okej.

I stark belysning, tänk affärer, lysrör och exempelvis på min arbetsplats, ser färgen helt galen ut. Uppstår en orange-grön nyans som inte alls är särskilt smickrande. Lite osäker på hur jag ska hantera det här problemet.
09.12.2011 kl. 13:25

Saker jag gör när jag inte bloggar

-jobbar för mycket

-hänger med knoddarna och är inte alls så lycklig över att börja jobba igen

-syr ett fantatskiskt snyggt förkläde åt storebror, blev lite imponerad av mig själv

-syr inte klar vagnen

-köper alla julklappar

-är trött

-sover dåligt

-bokar en försenad tid till rådgivningen för storebror som fyllt tre år

-får veta att storebror även borde dykt upp för sex månader sedan på rådgivningen, en annan tid jag glömt att boka

-fyndar galet mycket på loppis

-blir lite glad när även storebror fyndar på loppis ochstår och velar om traktorn eller symaskinen (som även fungerar som ett litet dockskåp) ska få följa med hem*

-håller inte mitt löfte om att inte äta godis innna jul

-lovar mig själv att inte lägga ner bloggen utan istället börja skriva igen

 

 

*symaskinen kom hem, ärligt talat en ganska grotesk sak i rosa och vitt men han älskar den...

 

06.12.2011 kl. 14:33

Genus, tomtar och att förstöra det roliga...

Råkade idag hamna i en diskussion angående genus och jultraditioner. Platsen var familjecaféet och uppenbarligen så var det inte lika klart för alla att dagens barn borde få välja själva vem de vill vara i luciatåget. Staffan, Lucia, tomte eller tärna, ditt val eller andras?

Som exempel drog jag sist och slutligen att det ju även borde vara lika självklart att tomtemor eller en av släktens kvinnor, utklädd till tomten, kommer på besök. Sist och slutligen handlar det om att klä ut sig, att träda in i en roll där det egna könet inte spelar någon roll.

Ni vet när man sedan inser att det sitter fem barn kring bordet där majoriteten fortfarande tror på tomten?

Man ba:
"Öhh, alltså tomten finns ju, men ifall man skulle vilja klä ut sig till tomten, på maskerad typ!"

Så det var den julen...
25.11.2011 kl. 20:13

Pricktest

Ska snart dra iväg till barnpolin med lillebror för pricktest samt lite blodprov.

Vi ska vara där i cirka två timmar enligt lappen. Har jag berättat att lillebror har utvecklat en stark skräck gentemot läkare och övrig sjukvårdspersonal? Vilket i princip betyder att han stelnar så fort vi stiger in genom dörren och sen börjar skrika som en besatt så fort läkaren närmar sig.

Så vi kan ju anta att både lillebror och jag kommer att vara ganska slaka när vi kommer hem igen.
23.11.2011 kl. 08:39

Fråga bloggen om barnskor

Erfarenheter av detta skomärke?
22.11.2011 kl. 12:56

Inte mera hemmamamma

Blev erbjuden ett vikariat till våren så helt plötsligt blev det definitivt, ungar på dagis och jag på jobb. Livet här hemma, rutiner och gemenskapen, måste skapas på nytt.

Är ganska tudelad. Roligt med jobbet men inte helt hundra på att jag var klar med allt här hemma.
22.11.2011 kl. 12:55